Hur ofta har du öppnat mobilen för att snabbt kolla vädret och tjugo minuter senare suttit fast i ett flöde av krig, politiska konflikter, ekonomisk oro och katastrofrubriker?
Du är inte ensam.
Vi människor har aldrig haft tillgång till så mycket information som idag. Samtidigt har vi aldrig tidigare behövt hantera så många nyheter, åsikter, analyser, pushnotiser och sociala medier dygnet runt.
Resultatet brukar kallas informationsutmattning, eller "news fatigue". Det är inte bara ett fyndigt begrepp. Det går att mäta, och forskare har följt både orsakerna och effekterna i flera år.
Precis som kroppen mår bättre av en balanserad kost mår hjärnan bättre av en genomtänkt informationsdiet.
När informationsflödet blir för mycket
Att hålla sig informerad är viktigt. Problemet uppstår när informationskonsumtionen går från att vara medveten till att bli reflexmässig.
Du kanske känner igen några av dessa tecken:
- Du börjar dagen med att scrolla nyheter i sängen.
- Du känner dig stressad utan att riktigt veta varför.
- Du har svårt att släppa nyheter du läst flera timmar tidigare.
- Du hoppar mellan appar och nyhetssajter utan ett tydligt syfte.
- Du känner att världen bara blir mörkare ju mer du läser.
I många fall handlar det inte om att du får för mycket information. Det handlar om att du får för mycket negativ information.
Hjärnan är inte objektiv
Våra hjärnor är fantastiska på många saker. Objektiv nyhetsvärdering är inte en av dem.
Redan 2001 visade psykologen Roy Baumeister tillsammans med kollegor, i en flitigt citerad forskningsgenomgång med titeln "Bad Is Stronger Than Good", att människor genomgående reagerar starkare på negativa intryck än på positiva — ett mönster som brukar kallas negativitetsbias.
Ett flygplan som landar säkert är ingen nyhet. Ett flygplan som tvingas nödlanda blir en världsnyhet.
När nyhetsflöden och sociala medier-algoritmer konkurrerar om vår uppmärksamhet förstärks denna effekt ytterligare. Det dramatiska, oväntade och skrämmande får fler klick än det vardagliga och balanserade. Efter några timmars scrollande kan det därför kännas som att världen håller på att falla samman, trots att verkligheten ofta är betydligt mer nyanserad.
Doomscrolling: När nyfikenhet blir en vana
Ordet doomscrolling är inte bara internetslang. Merriam-Webster tog officiellt in det i sin ordbok 2020, sedan användningen exploderat under coronapandemins första månader.
Det kan låta harmlöst, men effekterna är reella. Efter bombdådet vid Boston Marathon 2013 följde psykologerna E. Alison Holman, Dana Rose Garfin och Roxane Cohen Silver vid University of California, Irvine, upp tusentals amerikaner och publicerade resultaten i tidskriften PNAS året därpå. De som konsumerade sex timmar eller mer av bombrelaterade nyheter per dag under veckan efteråt rapporterade högre akut stress än personer som faktiskt befunnit sig på plats vid loppet.
Studien pekar på något viktigt: det är inte alltid närheten till en händelse som avgör hur illa vi mår av den. Det är hur mycket vi exponerar oss för den, om och om igen — i hopp om att nästa artikel ska ge oss den trygghet vi söker.
Den gör det nästan aldrig.
Bygg din egen informationsdiet
Precis som en hälsosam kost handlar om balans, handlar en bra informationsdiet inte om att sluta konsumera nyheter. Det handlar om att konsumera dem medvetet.
1. Bestäm tider för nyheter
Nyhetsappar är designade för att vara tillgängliga hela tiden. Det betyder inte att du måste vara det.
Testa att avsätta specifika tider under dagen, exempelvis 15 minuter på morgonen, 15 minuter efter lunch och 15 minuter på kvällen. Däremellan kan du låta världen klara sig utan din uppmärksamhet.
2. Välj kvalitet framför kvantitet
Att läsa tio artiklar om samma händelse gör dig sällan tio gånger mer informerad. American Psychological Associations årliga undersökning "Stress in America" har återkommande visat att en stor andel amerikaner upplever nyhetskonsumtion som en stressfaktor samtidigt som de känner sig tvungna att hålla sig uppdaterade. Den paradoxen löser du sällan genom att läsa fler artiklar om samma sak.
Fråga dig själv: "Lär jag mig något nytt eller konsumerar jag bara mer innehåll?" Skillnaden är större än man tror.
3. Stäng av de flesta pushnotiser
Varje notis avbryter ditt fokus. De flesta nyheter kräver inte omedelbar handling från din sida. Om något verkligen är viktigt kommer du att få veta det ändå.
4. Balansera informationsintaget
Många flöden domineras av konflikt och problem. Försök medvetet komplettera med vetenskap, kultur, utbildning, teknik, lokala initiativ och positiva samhällsförändringar. Det handlar inte om att ignorera verkligheten utan det handlar om att se hela verkligheten. Vi har skrivit mer om själva balansgången i Konsten att hitta lugnet i bruset.
5. Avsluta dagen analogt
Låt inte den sista rösten du hör vara en algoritm. Läs några sidor i en bok, ta en promenad, prata med någon. Ge hjärnan en chans att varva ned innan du ska sova.
Från informationskonsument till informationsarkitekt
Den kanske viktigaste insikten är att informationsflödet inte längre är något som bara händer dig. Du kan påverka det.
Varje konto du följer, varje nyhetsbrev du prenumererar på och varje klick du gör tränar algoritmerna att ge dig mer av samma sak. Wall Street Journals granskning "The Facebook Files" från 2021 visade bland annat att Instagrams egna interna undersökningar pekade på att appens rekommendationssystem kunde förstärka innehåll som fick särskilt unga användare att må sämre, inte för att det var avsikten, utan för att sådant innehåll höll kvar uppmärksamheten längre.
Vill du gräva djupare i hur den här typen av påverkan går till i praktiken har vi skrivit om det i Är du digitalt vaccinerad? Så genomskådar du nätets dolda påverkansförsök.
Om du inte aktivt väljer din informationsdiet kommer någon annan — och en algoritm — att göra valet åt dig. Och deras mål är sällan ditt välmående.
Ta tillbaka kontrollen
Att vara välinformerad innebär inte att läsa allt. Det innebär att förstå det som faktiskt är viktigt.
Nästa gång du plockar upp mobilen för att kolla vädret: prova att faktiskt bara kolla vädret. Stäng appen igen. Se om världen klarar sig utan din uppmärksamhet i tjugo minuter till.
Den gör det förvånansvärt bra. Och du kommer sannolikt känna dig lite lugnare för det.
Källor och vidare läsning
- Baumeister, R. F., Bratslavsky, E., Finkenauer, C. & Vohs, K. D. (2001). "Bad Is Stronger Than Good." Review of General Psychology.
- Holman, E. A., Garfin, D. R. & Silver, R. C. (2014). "Media's role in broadcasting acute stress following the Boston Marathon bombings." PNAS.
- Merriam-Webster (2020). "Doomsurfing and Doomscrolling," Words We're Watching.
- American Psychological Association. "Stress in America" (årlig undersökning).
- Wells, G., Horwitz, J. & Seetharaman, D. (2021). "The Facebook Files." The Wall Street Journal.